Sex laxar i en VA-taxa

VINGÅKER | I publiken | Samhälle | Information om den nya VA-taxan | Åbrogården | 6 maj 2010
Medverkande: Kristina Jonsson (s, ordförande Vingåker Vatten), Lotta Edström (VA-chef Sörmland Vatten), Helen Sylvefjord (kundtjänstchef Sörmland Vatten)

Kommunikation är inte lätt. När det gäller den nya VA-taxan som kommunfullmäktige tog beslut om den 26 april gick kommunikationen så snett att man tvingades kalla till informationsträff i Åbrogården för att försöka reda ut begreppen.

Sex laxar i en VA-taxa. Testa att säga det snabbt lika många gånger som ordföranden slår klubban i bordet under ett kommunfullmäktigesammanträde så förstår du hur lätt det är att tungan slinter och kommunikationen misslyckas. Som den gjort angående den nya VA-taxan som kommunfullmäktige beslutade om den 26 april. Denna informationsmiss ledde till att en rad företagare protesterade mot de ändringar i taxan som lätt kan tolkas som att många av dem skulle få en orimlig höjning av VA-kostnaderna.

Bakgrunden är att Vingåker, Katrineholm och Flen samarbetar när det gäller vatten och avlopp i det gemensamma driftsbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB. VA-verksamheten ska inte och får inte bekostas med skattemedel och ska inte heller gå med vinst. Men de specifika taxorna i Vingåker beslutas fortfarande av kommunfullmäktige.

I Vingåker höjde man förbrukningsavgifterna med sex procent vid det senaste kommunfullmäktigesammanträdet, och även om ingen företagare – eller privatperson – jublar åt en sådan höjning så finns det nog ändå en förståelse för att Vingåkers ledningsnät behöver åtgärdas, inte minst efter den omfattande vattenläckan i vintras. Det man kan ifrågasätta, vilket också gjordes från företagarhåll på informationsträffen, är att man tar ett beslut om en sexprocentig höjning den 26 april som ska börja gälla redan den 1 maj. För den som jobbar med små marginaler i sin årsbudget kan det förstås innebära problem.

Men det som egentligen ställt till det är att man – i samordningsvinsternas namn – valt att ändra avgiften för det som kallas annan fastighet eller industrifastighet så att tomtytan styr, inte lokalytan. Det här är ett system som grannkommunerna redan har. Problemet var att man glömde bort att tala om att det det finns väldigt få industrifastigheter i Vingåker. I den klassningen följer Sörmland Vatten detaljplanen och/eller fastighetstaxeringen. De allra flesta företag i Vingåker räknas som småindustrier eller liknande och berörs därför inte alls av ändringen. De klassas fortfarande som bostadsfastigheter och bör därmed enbart drabbas av den sexprocentiga höjningen som alla får.

Detta kommunicerades inte tillräckligt bra, vilket ledde till att man slutligen tvingades kalla till ett informationsmöte i Åbrogården om VA-taxorna. Där sa Sörmland Vattens VA-chef Lotta Edström att inte heller de företag som hamnar under den nya industrifastighetstaxeringen ska få en höjning som skiljer sig särskilt mycket från de sex procenten. Kristina Jonsson (s) lovade också på mötet att om någon skulle drabbas orimligt skulle man genast se över de enskilda fallen. Men för Vingåkers företagare var det före den här träffen väldigt svårt att lätt få reda på just detta – att deras fastigheter med största sannolikhet inte alls klassas som industrifastighet.

Det visar på hur viktigt det är med tydlig och snabb information. Där kan Vingåkers politiker och tjänstemän bli betydligt bättre. Lotta Edström fanns med på kommunfullmäktige den 26 april. Redan där gick det snett. Ordföranden trodde att de närvarande tjänstemännen skulle föredra – alltså berätta om – de olika ämnena. Men så var det inte. Lotta Edström var bara med för att kunna svara på eventuella frågor. När Alf Andersson (vtl) upprepade gånger ställde just frågan om den nya VA-taxans konsekvenser lyckades hon inte förklara på ett tydligt sätt vad som gällde. Hon upprepade bara att ingen skulle drabbas med mer än ungefär de där sex procenten. Hade hon förklarat bättre hade det nog inte hänt något mer.

Men självklart är Vingåkers företagare mycket observanta på ändringar och höjningar av avgifter. Många lever på små marginaler, och de blev förstås väldigt oroliga för vad den här höjningen innebär. Särskilt som den enda förklaring som fanns tillgänglig var den långa byråkratiska i handlingarna inför fullmäktige. Dagen efter beslutet borde förstås Sörmland Vatten och Vingåkers Vatten ha gått ut med tydlig och enkel samlad information till kommunens företagare om att de allra flesta inte berörs av ändringen angående de så kallade industrifastigheterna, och det fåtal som berörs borde man ha kontaktat direkt.

Lotta Edström påpekade flera gånger att Sörmland Vatten vill ha en dialog med sina kunder – eller brukare som var uttrycket hon föredrog – och berättade om en tjock pärm full med korrespondens från sin tid i Flen när man gjorde en liknande ändring. Men sedan sa hon att hon inte hade kunna tro att det här skulle bli en så stor grej i Vingåker. En logisk kullerbytta. Hon borde förstås – med sin erfarenhet – förstått att det skulle behövas en ordentlig och kvick informationsinsats.

Nu blev det istället ett jäsande uppror bland företagarna med protestlistor som slutligen ledde fram till detta informationsmöte. Men innan det väl kom till stånd har säkert många av Vingåkers företagare förlorat många timmars värdefull arbetstid på att försöka förstå beslutet utifrån den där byråkratiska förklaringen i kommunfullmäktigehandlingarna. Och den frustration alla inblandade säkert känt skulle ha kunnat undvikas med en betydligt snabbare kommunikation direkt med berörda.

Där har företrädare för Sörmland Vatten, Vingåker Vatten och kommunen i allmänhet mycket att lära av det här fallet och att förbättra i sitt sätt att informera och kommunicera framöver.

Urban Århammar

Hem

© Hjälmarens Tidning 2010