Marit Bergmans sånger blev större i det mindre formatet

Marit Bergmans sånger blev
större i det mindre formatet

Marit Bergman har kommit hem och igår kväll uppträdde hon på Gröna Lund ensam med ett piano. Ett intimt format som gjorde att hennes sånger växte.

Marit Bergman har gjort Stockholm till sin stad igen och igår kväll mötte hon sin hemmapublik på Gröna Lunds lilla scen ensam med ett piano. Att lyckas förvandla en konsert på Gröna Lund till en intim händelse är något av en prestation. Men det var precis vad Marit Bergman lyckades med tack vare en delvis sittande publik – på uppställda parkbänkar på dansbanan framför scenen – och en övervägande majoritet vänner av Marits musik i nämnda publik.

Det lilla formatet gav också Marit Bergmans sånger möjlighet att växa. Dels för att hennes vinnande varma personlighet trängde igenom mycket klart så nära lyssnarna. Dels för att hennes låtar är väldigt bra, och i det här formatet blir de mer tydliga än i de ibland aningen intetsägande poparrangemangen på skivorna. En dryg timme spelade hon och programmet innehöll låtar hämtade från alla hennes skivor där merparten var av det mer stillsamma och lite sorgsna slaget.

Från starten med gamla "From Now On" och "It Would Have Been Good" med ansiktet bländat av en värmande augustisol till avslutningen med extranumren "Eyes Were Blue", "Out On The Piers" och det självklara extra extranumret "I Will Always Be Your Soldier" i en ljuv Stockholmsskymning visade publiken upp en lyssningsförmåga som helt stängde ute stojet och stöket från det omgivande nöjesfältet.

Andra höjdpunkter var vackra versioner av "Stay 'Til It's Over" och "Tony", men mest av allt gav Marit Bergmans konsert känslan av att en vän hittat tillbaks till sin rätta plats. Så välkommen hem, Marit Bergman, vi behöver dig betydligt mer än vad New York gör.

Urban Århammar

Hem