Motvillig analys av Ragnar Thoursie
Litteratur | Katrineholm | Jordahl och Greider först ut på ordfestival | 10 februari 2012
Den nya litterära festivalen KolossalOrdival fick en blygsam start på Kulturhuset Ängeln igår. Trots att premiärkvällen innehöll lokala kändisar som Göran Greider, Anneli Jordahl, Ragnar Thoursie – och för all del även den lilla lokaltidningen Katrineholms-Kurirens förra chefredaktör Krister Wistbacka – så hade i stort sett bara den gamla vanliga litteraturintresserade skaran lockats och stolsraderna var långt ifrån fyllda.
Efter att bibliotekschefen Lars Nellde invigt festivalen var Anneli Jordahl den första gästen i vad som så småningom kan bli en fin tradition i Katrineholm om KolossalOrdival tillåts fortsätta. Hon berättade i en halvtimme om sin senaste bok "Augustenbad en sommar", en roman som utspelar sig i hennes nuvarande hemmiljö – den gamla kurorten Bie. Jordahl var även en av deltagarna i kvällens andra programpunkt, ett samtal om poeten Ragnar Thoursie med Göran Greider under ledning av Krister Wistbacka.
Här diskuterade Jordahl och Greider ett antal frågor kring den – åtminstone bland andra författare – mycket framstående poeten från Katrineholm. Både Greider och Jordahl uttryckte sin beundran för Thoursie och framhöll hans inflytande på andra författare. Exempelvis pekade de på hur Tomas Tranströmer, som de menar är lättläst i jämförelse med åtminstone Thoursies tidiga verk, använder sig av ett bildspråk som har drag av Thoursies mycket speciella stil.
Jordahl lyfte också fram det faktum att Thoursie, liksom Elsie Johansson, beskriver folkhemmet i sitt konstnärliga uttryck men också valde att lägga den litterära karriären åt sidan för att träda in i statens tjänst och "bli något" först innan de återupptog sitt författarskap på allvar. Elsie Johansson jobbade sig fram inom posten och Ragnar Thoursie var med om att utveckla AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen), där han också var byråchef under en period.
Just detta val hade både Greider och Jordahl lite svårt med. Båda ville gärna få det till att Thoursie nog ändå ångrade sig. Han nådde stora framgångar som poet redan tidigt, men den stora arbetsbördan i statlig tjänst gjorde att utgivningen av verk stannade upp under många år. Att de statliga utredningar Thoursie varit om att författa kan ha haft lika stor inverkan på människors liv som en drabbande dikt tycktes de ha svårt att acceptera. Det var först när en röst ur publiken påminde om att han som huvudsekreterare i den gamla kulturutredningen verkligen haft en direkt inverkan på svenskt kulturliv som de samstämmigt kunde erkänna den gärningen.
En annan sak som speciellt Greider verkade ha fastnat på är Ragnar Thoursies barndom med föräldrar som var verksamma inom Jehovas Vittnen. Han tycktes ha svårt att förlika sig med att föräldrarna och församlingen beskrivs i så ljusa färger av Thoursie. Till slut kom Greider ändå, lite lagom motvilligt, fram till att det kanske helt enkelt var så att Ragnar Thoursies erfarenheter av församlingslivet inte var av den sektliknande karaktär som vi har bilden av när det gäller Jehovas Vittnen. Som Greider alltid gör så lyckades han vända frågeställningen till sin snäva politiska världsbild och skrockade lite om hur socialdemokratin faktiskt också en gång i tiden sågs som en sekt av "överheten". Tja, med tanke på hur vissa delar av socialdemokratin i landet fungerar idag med hård press på att rätta in sig i ledet och en ovilja till en verkligt djupgående diskussion om den politiska färdriktningen, så skulle man som betraktare utifrån kunna påstå att partiet även idag har vissa sekteristiska drag att göra upp och göra sig av med.
Anneli Jordahl menade att bristen på "uppgörelse" med Jehovas Vittnen i Thoursies verk mycket väl kan bero på att det för honom skulle vara lika med en uppgörelse med föräldrarna, och enligt henne var han ett sladdbarn som var väldigt älskat. Det hon möjligen kunde spåra var att det i de kretsarna kunde vara svårt att få acceptans för att ge sig in på en författarbana. Men det kan å andra sidan lika gärna bero på klassbakgrund som religionstillhörighet. Så är det än idag – att den konstnärliga världen som karriärväg är mer tillgänglig för människor med en god ekonomisk bakgrund.
För övrigt har det alldeles nyligen bildats en förening som ska verka för att hedra Ragnar Thoursies minne och sprida hans verk. Sällskapet Ragnar Thoursies Vänner heter föreningen, där samtalsledaren Krister Wistbacka sitter med i styrelsen. Under den pågående litteraturfestivalen ordnar föreningen idag en lunchföreställning om Ragnar Thoursie och med uppläsning av dikter ur hans verk där två andra styrelseledamöter, ordföranden Gösta Palmfjord och Britt Söderholm medverkar.
Urban Århammar
© Hjälmarens Tidning 2012