Malin Biller, Katrineholm 2011

Malin Biller om självutlämnande serieroman

Litteratur | Katrineholm | Vill visa att det finns en ljusning | 25 februari 2011

Serieförfattaren Malin Biller gästade Ängeln igår kväll för ett besök som var upplagt som en typ av intervju, eller ett samtal, där Biller fick berätta om sitt författarskap. Bland annat förklarar hon inför den lilla åhörarskaran hur just serieformatet blev hennes naturliga val då hon inte kunde välja mellan språk och bild. Malin Biller menar att hennes humor varken är särskilt elak eller grov. Hon tror att reaktionerna hon fått på vissa serier mer har att göra med att hon är kvinna och inte förväntas syssla med humor som exempelvis befinner sig i toalettmiljö.

Under uppväxten flyttade Malins familj runt mycket, och hon kände aldrig att hon riktigt passade in. Inte förrän hon började på folkhögskola i Malmö – och träffade andra som inte riktigt passat in – förstod hon att det var möjligt att trivas med sig själv och andra utan att hela tiden försöka anpassa sig till rådande normer och söka bekräftelse i andra.

Malin Biller har publicerats i allt från små egenproducerade fanzine till dagstidningar. Men det kanske allra mest ambitiösa och självutlämnande projekt hon ägnat sig åt är serieromanen "Om någon vrålar i skogen" där hon berättar om det hon var utsatt för under uppväxten i ett hem med missbruk. Hon menar att synen på missbruk fortfarande är lika med parkbänksfyllan. Att vi i allmänhet har svårt att begripa att det som utåt sett ser ut som en normal radhusfamilj kan innehålla missbruk och vara en miljö som är mycket svår för barn.
– Mitt syfte med boken är att öppna för samtal. Det ska inte vara tabubelagt. Det ska inte innehålla skam och skuld. Det är aldrig barnets fel.

Det tog lång tid innan Malin Biller kunde berätta vad hon varit med om, hon hade förträngt mycket. Som ung vuxen fick hon tag på en bra terapeut som bit för bit plockade fram det.
– Hade allt kommit på en gång skulle det ha blivit för överväldigande, menar hon.
På serieskolan i Malmö började hon skriva manus till "Om någon vrålar i skogen". Hon berättar att texten vällde ur henne, men att hon var klar över att om det enbart hade varit självterapi skulle hon aldrig ha gett ut den.
– Det är min sanning. Min berättelse om min uppväxt. Men den måste vara vettig för andra också.
Det har hon fått bekräftat att den är och därför tycker hon att det är värt att ha varit så självutlämnande.

Malin menar att det inte handlar om hämnd, utan upprättelse. Men hon är starkt kritisk till den vuxenvärld som har för vana att lägga över problemen på barnet. Som tar den lätta utvägen att hävda att det är barnet det är fel på, fast det ofta är så att barn bara reagerar på vad de själva är utsatta för.
Men trots det tunga ämnet så finns det en ljusning. Malin Biller själv har ett bra liv idag och kan klara sig på serieförfattandet. Även om det inte finns några enkla svar och att det kan ta många år så är Malin Biller själv ett bevis att det faktiskt finns lyckliga slut även på de mörkaste historier, att det kan vända.

Urban Århammar

Hem

© Hjälmarens Tidning 2011