Lam debatt mellan Callhammar och Dahlström på Strömplan

Lam debatt mellan Callhammar
och Dahlström på Strömplan

Trots att det bara är en vecka till valet blev det aldrig någon riktig nerv i debatten mellan Ewa Callhammar och Göran Dahlström igår. "Det här var ju inte så underhållande", som en av åhörarna sa innan hon vände på klacken och gick sin väg.

Det kanske är så att man får de politiker man förtjänar, men nog är Katrineholm värt en klart mer spännande debatt mellan kommunens två starkaste politikerprofiler än den som Ewa Callhammar (fp) och Göran Dahlström (s) bjöd på igår på Strömplan. Att det så här veckan före valet duggar tätt med valfläskande, paroller, löften, floskler och en och annan groda är folk vana vid och kan se igenom. Men om dessa utspel inte innehåller något av substans eller något nytt så måste debatterna åtminstone innehålla en viss retorisk klass och grad av underhållning. Annars resonerar åhörarna precis som kvinnan som blev uttråkad av Callhammar/Dahlström och lämnade platsen. Likadant resonerade nog fler lördagsflanerande katrineholmare, för leden kring Strömplan tunnades ut ganska mycket under debattens gång.

Vad sades då egentligen under debatten? Nja, inte så mycket matnyttigt. Dahlström hade ett favorituttryck som jag inte begrep mycket av. Det lät ungefär som så att "vi måste stå med fötterna fast förankrade i myllan och samtidigt gå framåt". Ungefär som att gasa med handbromsen i. Låter inte så effektivt. Annars så var han mycket förtjust i att nämna de tusentals jobb som jättesatsningen på Katrineholms logistikcentrum ska ge. Någon gång i framtiden. Jag hoppas förstås att han har rätt, även om jag gärna vill se de där jobben innan jag börjar hjula av glädje längs järnvägsspåren.

Göran Dahlström var också pigg på att nämna utnämningar och rankingar där Katrineholm placerar sig någorlunda hyggligt till. Rankingar som görs av diverse intresseorganisationer och sällan är värda att ta på något större allvar då de knappast säger något om den egentliga kvaliteten på exempelvis skola eller äldreomsorg – mer än möjligtvis i relation till andra kommuners. Sådant spelar ju ingen som helst roll för Katrineholms invånare. De vill ha en bra fungerande kommunal service åt sig och de sina i Katrineholm, oavsett om den är en aning bättre eller sämre än den i Trosa eller Nyköping.

Ewa Callhammar var i sin tur mycket angelägen att framhäva hur dåligt Katrineholm fungerar. Kanske inte någon jättebra idé. Om man tycker att en kommun är så genomusel, hur ska man då själv orka ändra den inställningen vid ett maktskifte? Nja, den som vill ta över styret måste ju också tro på det den vill styra. Callhammar lyckades inte särskilt väl med att få fram budskapet om att hon har någon sådan tro på Katrineholm under den här debatten.

Vad de två debattörerna lyckades undvika och som inte saknades var de hätska ordväxlingar och invektiv som tenderar att uppstå respektive kastas mellan just Callhammar och Dahlström. Att vara underhållande är inte alls samma sak som att vara plump, vilket vissa politiker tycks ha missletts att tro. Den här debatten slapp vi sådant, men blev heller inte speciellt underhållna. Det var i stort en riktigt lam debatt.

Det enda något överraskande och på det djupare planet tolkningsvärda som sades var när Göran Dahlström jämförde sig själv med Fredrik Reinfeldt och Ewa Callhammar med Mona Sahlin. Det han anspelade på var att Reinfeldt brukar hävda att Sverige klarat sig undan den djupa lågkonjunkturen relativt bra tack vare alliansens styre. Dahlström menade då förstås att Katrineholm i sin tur klarat sig relativt bra undan bland kommunerna tack vare det socialdemokratiska styret. Man kan bara spekulera i om det inte också är så att han redan har gett upp slaget om regeringsmakten, och då hellre vill associera sig med den trolige vinnaren Reinfeldt än förloraren Sahlin.

Urban Århammar

Hem