Glädjen att sjunga i kör
och rätten att vara tyst

KATRINEHOLM | I publiken | Musik | Körkonsert | Musikens Hus | 29 april 2010
Medverkande: Kulturskolans körer

Sångglädje är smittsam. Speciellt körsång. Speciellt barnkörsång. Det fick ett fullsatt Musikens Hus bevis på när Kulturskolans olika körer visade upp en ofantlig sångglädje under sin vårkonsert.

Det mesta som påstås vara nyttigt brukar jag ifrågasätta. Dels för att det så kallat nyttiga oftast kan ändras till raka motsatsen om det blir för mycket av det goda. Dels för att man inte sällan kan ana ett kommersiellt försök att lura oss på pengar bakom påståendet.

Men när det gäller körsång har jag svårt att se några skäl att ifrågasätta folk som säger att det är nyttigt och bra. För har du någon gång sett en riktigt sur körsångare? Visst, de kan vara spända och nervösa inför framträdanden – men aldrig tvära och ilskna.

Nej, det handlar om ren glädje. Sångglädje, och den typen av glädje är extremt smittsam. Gladast blir man antagligen av att sjunga själv. Men det näst bästa är att gå och titta på en kör som sjunger. Kanske speciellt barnkörer.

Kulturskolans olika körer visade häromdagen upp sig. Från den yngsta gruppen som ägnar sig åt körlek, via låg-, mellan- och högstadiegrupperna upp till de äldre ungdomarna i Vokalensemblen. Med gemensam inledning och avslutning och däremellan en rad sprittande nummer av de olika grupperna var för sig var det sångglädje rätt igenom i ett fullsatt Musikens Hus.

Körsång är en folkrörelse, och som många andra av våra folkrörelser är det nog lite bekymmersamt med nyrekryteringen av engagerade för tillfället, åtminstone till vuxenkörerna. Visst kan tv-underhållning som "Körslaget" göra sitt till, men det allra mest avgörande jobbet gör förstås körernas ledare.

Allra viktigast är nog barnkörernas ledare. Även i Kulturskolans körer var medlemsantalet lägre och lägre ju äldre grupper som visade upp sig. Det är naturligt att ungdomar i en viss ålder ägnar sin tid åt annat. Men har de fått chansen att sjunga i barnkörer för besjälade ledare så är det säkert mycket större chans att de återvänder till körsången i vuxen ålder.

En annan ack så viktig detalj med körsång – speciellt för barn – är att man faktiskt kan få vara tyst ibland om man vill. Om man som liten kille eller tjej tycker att det är knepigt att komma ihåg alla textrader i sångerna eller helt enkelt känner för att vara tyst ibland så är det okej i en kör. För även om sångglädjen bland barnen är ofantligt stor så är rätten att få vara tyst också värd att respektera.

Urban Århammar

Hem

© Hjälmarens Tidning 2010