Modiga esteter på estraden
KATRINEHOLM | I publiken | Musik | Solistkonsert | Musikens Hus | 26 april 2010
Medverkande: Diverse musikelever från Duveholmsgymnasiets estetiska program
Att kliva upp på en scen och uppträda för en publik är en imponerande handling, oavsett vem som sitter i den publiken. Den här gången var det en rad elever från Duveholmsgymnasiets estetiska program som imponerade när de intog Musikens Hus-scenen.
Jag beundrar verkligen alla som vågar kliva upp på en scen och dela med sig av sin musik eller vad det nu kan vara till andra. För även om de som tittar på är vänner och familj så blir det alltid ett annat förhållande när en i sällskapet förvandlas till artist och resten till publik. Det krävs ett visst mod att ta det där steget.
Så här på vårkanten är det många elever som visar upp det modet. Exempelvis gjorde ett antal musikesteter från Duveholmsgymnasiet det den här kvällen i Musikens Hus. Elva nummer framfördes, de flesta bestående av sång med någon typ av komp. Däribland några duetter, men även ett elbasframträdande hanns med.
Det är nyttigt att ibland återvända till den här typen av konserter där en termins slit visas upp. Det påminner om hur likt arbetet är för amatörer som ska upp på en liten lokal scen och etablerade stjärnor som repar in en stor show för en gigantisk arena. Och även hur nervositeten är densamma för ungdomar som spelar för vänner och familj och proffs som möter nya okända ansikten varje kväll.
Det är svårt att plocka ut några specifika nummer ur esteternas solistkonsert. Helheten under det timslånga evenemanget var det som gav mest glädje. Men när jag tittar i mina anteckningar har jag satt extra många utropstecken och plus i kanten för tre framföranden.
Dels en mycket stark och mogen version av "Georgia On My Mind". Dels tolkningen av "Free Fallin", en låt som presenterades som John Mayers. Själv är jag mest bekant med den i ursprungsversionen av upphovsmakaren Tom Petty, aktuell med nya albumet "Mojo" i juni. Fint var det i alla fall med musiklärare Henrik Olsson som extrakomp på gitarr.
Det tredje extra gnistrande guldkornet var den avslutande duetten "Love", som den magnifika Elin Ruth Sigvardsson gör tillsammans med Lars Eriksson på sitt fina album "Cookatoo Friends".
Det enda tråkiga med Duveholmsesteternas solistkonsert var att de var ganska dåliga på att presentera sig själva. Visserligen var säkert större delen av publiken klasskamrater, lärare och familj men jag som utomstående lyssnare vill ju också kunna skryta med att jag minsann såg x och y redan våren 2010.
Nåja, jag hinner nog lära mig deras namn, för jag räknar med att det här gänget kommer att ta stor plats i Katrineholms musikliv de kommande åren.
Urban Århammar
© Hjälmarens Tidning 2010